My Way – Kristofer Lönnå

15 juni 2017 - 8 oktober 2017

Kristofer Lönnå skapar med hjälp av sin fantasi, unika porträtt av färgstarka kända profiler som p.g.a. sin lekfullhet, humor och trygghet gör att Kristofer utan problem kan få dem att släppa sin självbild och låta honom väva in dem i sina fantasier.

”Jag har nog aldrig sett mig som någon konstfotograf. Alltid haft svårt att relatera till de djupa bildanalyser som oftast görs av fotografier som kallas konst. Jag är heller inte någon duktig dokumentärfotograf. Verkligheten är inte viktig för mig när jag gör bilder, det finns tillräckligt mycket verklighet överallt i vardagen ändå. Jag vill kunna se förstå och kontrollera allt i mina bilder.
Alla som jag porträtterat i det här projektet är personer som jag känt passat mitt sätt att göra bilder. Ofta personer med en stor dos lekfullhet, humor och trygghet. Som utan problem kan släppa sin självbild och låta mig väva in dem i min fantasi. Inte heller sällan väldigt visuella personer. Vissa av dem har direkt gjort att jag kommit på idéer till deras porträtt, medan andra passat perfekt till redan befintliga fantasier.
Jag vill att mina porträtt ska vara något annat än bara en bild på en person. Porträttet ska berätta en liten historia som betraktaren själv får skriva medan de ser på bilden. Mina egna idéer och tankar kring varje porträtt är ganska oviktiga när andra tittar på bilderna, det är deras historia och fantasi som tar vid då. Sedan om någon kan se min rebelliska uppväxt eller ångest för framtiden någonstans i bilderna… Be My Guest!”


Inte en enda jävla fågel – Brutus Östling

15 juni 2017 - 8 oktober 2017

Brutus Östling behöver knappast någon närmare presentation. Efter tio fågelböcker, varav tre har valts till Årets Pandabok av Världsnaturfonden, WWF, och en vunnit Augustpriset, var det för något år sedan dags för honom att vända kameran mot andra områden än rena fågelmarker. I den nya utställningen möts vi av savannens däggdjur, våra närmaste släktingar apdjuren, arktiska isbjörnar men också metallhjältar från hårdrockscenen. De senare är inte akut hotade men många andra av jordens däggdjur lever på nåder eller lånad tid.


Svenska Fotoklassiker

1 november 2016 - 31 december 2017

På museet har vi skapat en avdelning för svartvit svenskt klassiskt fotografi. Här kommer vi löpande att presentera klassiker ur samlingen. Just nu visar vi Hans Hammarskiöld, George Oddner, Lennart Olson, Sune Jonsson, Walter Hirsch, Anders Zorn, Anders Petersen, Christer Strömholm, Eva Klasson och JH Engström.

Den svenska fotokonsten har utvecklats tack vare många svenska fotografers skicklighet. Portarna mot världen öppnades på vid gavel åren efter andra världskrigets slut och gav möjligheter till en stimulerande utveckling genom kontakter med internationella storheter. Med hjälp av analoga, traditionella metoder modellerar man fram en ny värld i svart på vitt.


Samspråk – Eva Brandin

15 juni 2017 - 8 oktober 2017

Eva Brandin har länge sökt efter det hemliga språk som delas av människa och häst, tillslut förstod hon att svaret fanns i kroppsspråket. Hon har fascinerats över hur tydligt det syns i samspelet mellan hästar och små barn. Eva har följt Maja och Thytur från Gäverstad i deras samvaro och även givit ut en bok om deras gemensamma äventyr. Maja och Tytte Häst.


3•3 Tre Trästäder

15 juni 2017 - 8 oktober 2017

”Tre trästäder” presenterar ett unikt fotoprojekt. Under 2010 dokumenterade tre fotografer, Elin Berge, Pieter Ten Hoopen och Lars Tunbjörk, var sin stad på ett personligt sätt.
TRE SMÅ SVENSKA TRÄSTÄDER som profilerar sig med hjälp av det svenskaste vi har – vackra trähus uppförda av skickliga hantverkare från 1700-talet och framåt; byggnader vackert bemålade med rödfärg eller linoljefärg pigmenterad med ockra, terra eller umbra. Det är en sanning, som dessutom i allra högsta grad är reell. Dessa tre städer har inte skapat kulisser av en 1700- eller 1800-talsstad. Detta är tre i tjugoförsta århundradet levande städer med rötter och en byggnadskultur väl bevarad från flera sekler. Innanför fasaden lever stadens invånare. I sorg och glädje. I oro och idyll. Som folk är mest. Det finns alltid mer än en sanning, även om våra tre städer. Allt är inte idyll i en idyllisk stad. Ibland är det välgörande att ifrågasätta sin självbild.
Genom att låta tre fotografer från skilda delar av Sverige helt fritt få porträttera våra städer vill vi bidra med ännu ett lager av alla de sanningar som ett samhälle består av – beskrivningar som vi själva kanske inte skulle upptäcka, eller ens vilja upptäcka.

EKSJÖ
Lars Tunbjörk, 1956-2015. Fick sitt stora genombrott 1993 med boken ”Landet utom sig” – en bok som visar dåtidens vardags-Sverige i färg. Började som 15-åring arbeta som pressfotograf på Borås Tidning. Han kom senare till Stockholm och jobbade för Aftonbladet och den bildinriktade dagstidningen Stockholms-Tidningen. Lars Tunbjörk har haft mer än 40 separatutställningar, förutom på svenska museer som Moderna Museet, Hasselblad Center även i New York, Paris och Moskva. Flera fotoböcker bl.a. i samarbete med Herman Lindqvist, Göran Greider och Thomas Tidholm. Årets fotograf 1982 och Scan-pix stora fotopris 2008.

NORA
Elin Berge, född 1978 och medlem i fotokollektivet Moment Agency. Fotoboken Drottninglandet, ett samarbete med tonsättaren Frida Hyvönen, presenterades 2009. Utställningar på bland annat Hasselblads Center, Arbetets Museum och Västerbottens Museum. Erhållit Arbetets Museums fotopris 2004. Nominerad till Scanpix stora fotopris två gånger (2006 och 2008).

HJO
Pieter Ten Hoopen, född 1974, blev 2010 utsedd till Årets pressfotograf och fick pris i ytterligare fyra kategorier, bl.a. Samtida reportage och Utländska bildreportage. Internationellt har Pieter vunnit fyra prestigefyllda priser i World Press Photo. Medlem i Agence VU, Frankrike.


Den unge David Hockney

11 februari 2017 - 10 september 2017

Den brittiske konstnären David Hockney är en färgstark man som inspirerat många människor, inte minst modeskapare, med både sin konst och sina kläder.

Han var, bland annat, långt före andra män med att bära olikfärgade strumpor och hårdblondera håret, som ett medvetet stilgrepp. Sin unika stil håller David Hockney fast vid. Även om den blonda kalufsen har grånat, så kombinerar han fortfarande bjärta skjortor och kulörta tröjor med färgglada slipsar, så skickligt och självklart att moderedaktörer gör vågen av vördnad.

Snart fyller David Hockney 80 år och för att fira det så visar Abecita Konstmuseum, i Borås, just nu en stor retrospektiv utställning  över den unge David Hockneys verk. Den täcker tidsperioden från 1962 till 1984 som var en synnerligen kreativ epok i hans liv. David Hockney kan ses som en brittisk nationalhjälte. En excentriker med exceptionell talang vars konstverk är lättillgängliga. De behöver inga akademiska tolkningar för att begripas, eller uppskattas. Som grädde på moset har David Hockney en charm som skiner igenom i intervjuer.

David Hockney anses av många idag vara Storbritanniens störste nu levande konstnär. Han är fortfarande mycket aktiv och varierar sitt boende mellan England och Kalifornien. Han är född 1937 i Bradford i England. Blev tidigt varse sin begåvning för teckning och måleri. Han är utbildades vid Royal Collage of Art i London 1958-1961.

Här visas flera av Hockneys mest ikoniska verk såsom ”A Rake´s Progress”, en komplett portfölj från 1962 med 16 grafiska verk, som minner om konstnärens äventyr under första besök i New York. ”The blue Guitar”, innehåller 20 verk och är en hyllning till Picasso och diktaren Walace Stevens. ”Bröderna Grims sagor” är en annan grafisk portfölj som visar på Hockneys enastående skicklighet i etsning. I utställningen finns också en gouache ”Zanzibar”, som är en skiss för en operaföreställning i Glyndbourne år 1980.